Redaktör, Skrivliv

Om litterära agenter

Få grupperingar inom bokbranschen är så mytomspunna som agenterna. Älskade av de få utvalda och hatade av de försmådda, och ständigt på kant med såväl förläggare som författare. Bilden av den litterära agenten i Sverige är i stort sett tagen rakt ur amerikanska serier, och porträtteras gärna lite som en manager, en guldgrävare med känsla för det artistiska. Den bilden är ganska långt från den svenska verkligheten. Så vad gör egentligen en litterär agent i Sverige? 

Bakgrund till agentens roll i bokbranschen

Vid en avstämning gjord av Svensk Bokhandel innehöll bokmarknaden omkring 20 agenturer som sammanlagt omsätter omkring 100 miljoner kronor om året. Detta efter att det år 2013 förutspåtts att agentverksamheten i stort var på nedåtgång. Några av de största namnen på den svenska marknaden är Salomonsson Agency, Nordin Agency, Hedlund Agency och Grand Agency, varav samtliga är så kallat fristående agenturer. Av den totala marknaden för fristående agenturer står Salomonsson Agency för runt en fjärdedel av marknaden, vilket speglar den konglomeratisering som pågår i övriga delar av bokbranschen. Det finns även agenturer som är kopplade till specifika förlag och som främst arbetar med inköp av utländska verk och författare. Ett exempel på detta är Alfabeta Agency för Alfabeta förlag. Även stora förlag som Norstedts och Bonnier har egna agenturer. De fristående agenturerna representerar ett brett spektrum av författare som exempelvis Jens Lapidus och Arne Dahl (Salomonsson Agency), Camilla Läckberg (Nordin Agency), Lena Andersson (Hedlund Agency), och Sara Bergmark Elfgren (Grand Agency). Även om det funnits agenturer i Sverige tidigare blev det allt vanligare under 90-talet. Detta efter att det ramavtal som tidigare rått mellan Förläggarföreningen och Författarförbundet sades upp av den förstnämnda 1995.

c063f17d68bc5181dfa0010bf2a18e78

Författarkontakt

Resultatet av uppsägningen blev ett allt tuffare klimat där författaren fortfarande kan ha svårt att hävda sin rätt inför ett förlag. Agenten kan då agera mellanhand och sköta förhandlingar kring såväl ekonomisk ersättning som inflytande över den kreativa processen och marknadsföringen kring författarens egna litterära verk. De flesta svenska agenturer startades efter millennieskiftet, och många av dem är bara några år gamla. Ahlander Agency, som ägs av den större agenturen Salomonsson Agency, startades så sent som 2012 och är idag en av de större spelarna. Även om själva marknaden för agenturer inte växer i omsättning särskilt märkbart och arbetsklimat bedöms bli allt hårdare för nykomlingarna, har allt fler agenturer bildats bara de senaste åren, däribland Koja Agency som startade år 2016.

Fristående vs. förlagsagenturer

En agentur arbetar lite olika beroende på om den är fristående eller knuten till ett förlag. Flera av de fristående agenturerna startas som enmansföretag för att sedan övergå till att anställa personal efter behov. För den enskilda agenten gäller det att vara både välorienterad i litteraturen och ha koll på trender i samhället. Agenten verkar, precis som förläggare och återförsäljare, som ett sållande organ på marknaden. Precis som för vissa andra medspelare är det ansamlingen av litteratur och valet av verk som är värda att lägga tid och pengar på som står i fokus för agenternas verksamhet. I en hårt konkurrerande bransch gäller det att vara den som hittar det som är unikt, det som håller i längden, och det som säljer. Det kan påstås att en agent arbetar med två huvudsakliga uppgifter: att förhandla med förlaget å författarens vägnar, samt att sälja in författaren och hens verk utomlands. Det förstnämnda är dock inte särskilt relevant för de förlagsägda agenturerna. Agentens roll är att företräda författaren i olika frågor, och leda denne genom sitt författarskap. Författaren kan få hjälp med allt från att välja det förlag som passar både författarens stil, genre och karaktär, till att förhandla med hemmaförlaget om royaltys och andra rent ekonomiska aspekter som gynnar författaren. De fristående agenturerna har, rent krasst, inga skyldigheter gentemot förlaget och kan i teorin förhandla hur tufft som helst. Den enskilde agenten företräder sin författare och gör enbart det som är bäst för dennes författarskap på kort och lång sikt. Att välja förlag kan ses som en viktig del av ett seriöst författarskap, då förlagets affärsmodell och märke kan vara avgörande för hur både författaren och dennes verk som produkter står sig på marknaden; det är av vikt att det förlag som väljs är det som kan bidra med störst värde i form av ekonomiskt stöd och entusiasm.

Relation till författaren

a9ff2d6e74ae34db7ea4d8215e76cb8aAtt förlagsagenturerna blir färre kan bero på att just denna mellanhand gentemot förlagen är så uppskattad av många författare. Att skriva är ett ensamt och ibland krävande yrke, och att ha någon som står bakom en och tror på ens produkt kan vara värdefullt. Agentens roll underlättar för författaren att behålla fokus på det kreativa arbetet med förlaget, och slipper försätta denna i en situation där förhandlingarna riskerar att förstöra de goda relationerna mellan författare och förlag. I utbyte mot sina tjänster tar agenturerna en del av royaltyn, som uppges ligga omkring 10–15%. Även om det är ett stort stöd att ha en agent, är det inte alla som har möjlighet att få en. De flesta av författarnamnen på de svenska agenturerna är väletablerade, ofta bästsäljande, varumärken som är konkurrenskraftiga på den litterära marknaden. Tor Jonasson på Salomon Agency menar dock att det inte behöver vara så, och att man ibland satsar även på unika debutanter snarare än de man vet kommer sälja bra. Oavsett inställning är agenturerna inte något undantag i en allt tuffare bransch.

Export av svensk litteratur

Den andra viktiga delen av agentverksamheten handlar om att företräda och sälja en viss författare utomlands. Både författaren som varumärke och boken som produkt företräds för att nå nya och gamla läsare. Eftersom att svenska är ett litet språk som inte läses särskilt mycket utomlands spelar agenterna en viktig roll i vilka böcker som köps in och översätts av utländska förlag. Arbetet för en agent kan innebära besök på internationella bokmässor som den i Frankfurt eller Bologna, där man presenterar sin författare eller bok och nätverkar med förlag som man tror kan passar för ett eventuellt samarbete. Charlotte Cederlund berättar i ett inlägg på Debutantbloggen om hur agenturen börjat planera för utlandsförsäljning av hennes samiskinspirerade fantasytrilogi på ett sätt hon aldrig skulle kunnat åstadkomma själv. Agentens arbeta utomlands kan innefatta och resultera i försäljning av rättigheter till exempelvis symboler eller karaktärer. Ett exempel på detta är J.K. Rowlings utgivning av Harry Potter-böckerna, som resulterat i en hel industri med allt från trollstavar och filmaffischer till mobilspel och Pottermore. Detta är dock vanligare inom barnlitteratur eller specifika genrer som fantasy och sci-fi.

Relation till förlagen

Förlag och agenturer har en del gemensamt. Båda branscher agerar grindvakter för den litterära marknaden genom att reglera vilka verk som blir utgivna, även om den rollen inte är lika vanlig i Sverige som till exempel i USA eller Storbritannien. Dessutom gör båda sin lönsamhet baserat på hur bra deras författare säljer. Detta skapar en naturlig konkurrens mellan förlag och agenturer, då båda vill ha sin bit av kakan. Ett exempel på detta är ljudboksdebatten (se vidare diskussion: Printz, Hansson, Axelsson & Printz), där förlag och agenturer inte kommer överens om hur man ska dela på vinsterna. Ur förlagens synpunkt kommer agenterna in och profiterar på något som traditionellt sett varit förlagens jobb. Man skulle kunna argumentera för att förlagen inte borde oroa sig, i och med att förlagen traditionellt sett behövs för att publicera ett verk, medan agenten är ett mellanled som kan kapas bort i produktionskedjan, vilket illustreras i Litteraturutredningen, och som inte behövs för exporten av författaren. Samtidigt innebär de senaste årens stora uppsving i egenutgivning ett hot mot förlagen, där agenturer som kan erbjuda redaktionella tjänster har möjlighet att ta sig an en författare och skapa stor försäljning utan att ett förlag blir inblandat. Den allmänna åsikten bland agenter verkar dock vara att det är viktigt att ha ett förlag bakom sig, inte minst för att detta innebär en kvalitetsstämpel på författaren.

910608d72f98331b9d8c2172e30ee86d

Trender i branschen

Bokbranschen är i konstant förändring, och agenturerna är inget undantag. En av de trender som syns just nu och som förutspås kommer växa är agenternas breddning gällande nordisk litteratur, där man inte längre enbart representerar svenska författare utan även tar sig an danska och norska kollegor för att lansera som skandinaviska författare. Bokmarknaden i övrigt präglas just nu av disintermediering, vilket innebär att samtliga spelare får en mer och mer blandade uppgifter i takt med att pressen på marknaden ökar. För att klara sig måste man helt enkelt vara flexibel i de tjänster man utför och kunna gå in i olika roller. I takt med att klimatet hårdnat har också de säljande författarna blivit mer medvetna och kräsna, och det blir vanligare att byta både förlag och agentur. Bokbranschen kan liknas vid sportvärlden i hur man numera köper och säljer författare. Trenden kring egenutgivning, som nämnts tidigare, innebär att agenterna allt mer vänder sig till sådana forum i jakt på litterära talanger. En av de största trenderna just nu är det ökande intresset av att göra böcker till film och serier, vilket innebär mycket rättighets- och försäljningsarbete för agenturerna. Adaptering av litteratur till film har alltid varit populärt, men blir allt vanligare i och med streaminggiganterna HBO och Netflix, vilket banat väg för nya konsumentgrupper och därmed försäljningsmöjligheter.

*

Källor: Giles Clark & Angus Phillips, Inside book publishing (2014) / Sara Djurberg, Makten förskjuts, Svensk Bokhandel (2016:11) / Tove Leffler, Game of Rights, Svensk Bokhandel (2017:15) / Litteraturutredningen, Läsandets kultur (SOU 2012:65) / Ann Steiner,  Litteraturen i mediesamhället (2015).

Annonser
Standard

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s